Så äntligen var det dags för föreläsningen med Gunnar Langneström.

Han kom vid halv ett på fredagen. Vi tog en fika och rabarberpaj som Lars-Åke gjort innan vi åkte ut i skogen och rekade inför helgen.   

Gunnar markerade upp med snitslar och jag agerade chaufför.  

Efter middag så åkte vi upp till klubben och Gunnar förberedde lite inför föreläsningen.

På spåret! En tolkningsfråga?   

Visste ni att vi konstant avger doftmoln av döda celler och bakterier?

Enbart vår hud består av 2 billioner celler, varav 40 000 faller av i minuten och alla bär på bakterier och personliga doftbilden.

Bakterierna vi räknar med är ca 200 000 per kvadratcentimeter av vår hud.

Hur mycket tror ni ligger i sängen ........  

Men det var ju spår vi pratade om. 

Doftmolekylerna är fett och vattenbaserade. 

En förväntansfull församling.

Som också hade roligt.

Gunnar pratade om första övningar, minisök, konkurrensspår, förföljelsespår m.m Träna in långa liggetider från början det är dom fettbaserade molekylerna som ligger kvar längst. Dom vattenbaserade dunstar.

Så på lördagen träffades vi 12 förväntansfulla "elever" 07.30 på Sparreholms Bensin. Ja ingen var väl egentligen nybörjare utan alla utom en hade ju hållit på med spår en hel del. Även om vi kanske in pratar i dessa termer.

Vi åkte ut till spårmarkerna och delades in i grupper om tre i varje. Så fick vi uppgifter vi skulle öva på. Vi började med att kasta ut ett föremål för att väcka hundens intresse att gå ut, tog sedan bort hunden och så gick en spårläggare och plockade upp föremålet och la det som slut en 60-70 m längre bort. Medans det blev lite liggetid på spåret så körde vi lite minisök. En ruta på 1 x 1 m som vi klappade med händerna i backen och så la ett föremål som vi gömde under mossa eller vad som fanns. Greta snappade detta direkt. Först två gånger i samma ruta och sedan en ny ruta. Man tror inte det skall vara så jobbigt för hundarna men efter tredje rutan hörde man verkligen hur Greta fnyste för att rengöra luftreceptorerna. (Vilket fint ord vi fick lära oss   ) 

Började dagen med att slå igen bildörren över pekfingret

Britt-Marie selar på Ruby för att ta upp spåret.

Och där var slutet.

Susanne och Lizzis tur.

Alla tre hundarna gick klockrent åt rätt håll.

Lizzis slutbelöning

Susanne "klappar" marken

Ruby vill ut och leta 

Så glad blev man när man hittade grejen

Britt-Maries tur att ut och "klappa" marken

Och Lizzis tur att leta minisök

Det regnade ju och var otroligt kallt och alla frös. Men vi skulle i alla fall avsluta med ett konkurrensspår.

Vi var fortfarande tre i varje grupp som gick ut tillsammans med ca 20 m mellanrum efter 60-70 m la vi en apport och efter ca 100 m korsade vi varandras spår. Efter ca 15 m la vi en apport och så gick vi ca 70 m till så gick vi ihop med ca 5 m mellan varandra och avslutade efter ca 100 m med en apport.

Liggtiden blev inte så lång utan vi selade på och gick spåret ganska snart. Greta malde på som en bulldozer som vanligt   brydde sig inte alls om dom andra hundarna. Markerade första apporten  och sedan skulle vi vänta in dom andra. Vid korsningen fick hon lite problem och ville går rakt fram fast jag hållit till höger. Men med lite väntan kom hon ut på rätt spår och fick en apport som belöning. Ja nu är ju inte apporten någon direkt belöning för henne utan det är ju bara spåret som gäller. Men hon fick i alla fall vänta tills dom andra klarat ut övergången. Så fortsatte vi, där det smalnade av - inga problem - brydde sig inte om hunden bredvid. Så vid slutet hade jag ett helsike att få henne att sluta spåra. Puh nu var man varm i alla fall.

Nu ville alla åka hem pga vädret och blötan. Men vi skulle ju avsluta med ett spår som vi skulle gå halvvägs för att sedan fortsätta morgonen efter.

Sagt och gjort vi åkte alla iväg efter vägen och vl varsitt spår. Greta gick ut sitt fint och tog vinkeln. Markerade apporten och sedan fick jag släpa iväg henne ut till vägen bort från spåret. Borde bli en bra målbild till på söndagen.   

När vi var klara åkte jag upp till klubben för att lämna in termosar och hämta smörgåsar till söndagen.  Kom fram och kom på att jag inte tagit med någon nyckel   

Ringer till Anja som bor precis bredvid klubben och hon är och handlar men lovar komma upp med nyckeln på vägen hem. Tack! Räddaren i nöden.

Så åkte jag hem och det blev en snabbdusch innan middagen som Lars-Åke gjort. Det var ju inte precis något grillväder så det blev stekta carréskivor och potatis och grönsaker i ungen, Mycket gott. 

Det blev lite TV-tittande på kvällen innan sängen hägrade vid halv elva. Trött! 

Upp samma tid och samling på samma plats. Nu skulle vi ställa upp i den ordning vi skulle spåra när vi kom fram. 

Johanna ska sela på Keyla på för att spåra.

Greta hade ett bra drag ut och tog spåret klockrent åt rätt håll. Hade lite svårt med första apporten efter 20 m, eller rättare sagt vi hittade ingen. Hade jag lagt ut någon?   Ja jag vet faktiskt inte... Men vi fortsatte att spåra i alla fall det gick lite zick-zack men ändå bra och vi kom fram till slutet. Jättenöjd!

Sedan återsamlades vi vid vändplan. Dags för minisök igen. Men först la vi ut ett spår som som i slutet skulle bli ett frispår. 

Lite fika hann vi faktiskt med

Greta fick ingen synretning på minisöket utan jag bara tog ut henne ur bilen och vi väntade på att Susanne skulle komma tillbaka. Åå vad hon letade sen´ och jag är övertygad om att hon kände föremålet men det var ju ingen halv tennisboll så det var nog inte tillräckligt intressant. "Jäkla hund"   

Så var det dags för spåret. Inga problem här men slarv vid första apporten, eller jag såg att hon markerade men bara fortsatte så jag stoppade henne och tog tillbaka henne. Påsläpp igen och kom in i lite "skog" där snurrade hon runt ett tag men tog upp spåret igen. Åt fel håll!? Ja det var i alla fall vad jag trodde. "Hon går ju tillbaka"? Men så kom vi till en apport som hon stannad vid. "Lita på din hund, lita på din hund" Det får bli mitt mantra i fortsättningen. Där släppte jag linan och hon fick frispåra till figuranten som satt i slutet. Greta var jätteduktig.

Sedan åkte vi iväg och la ett längre konkurrensspår.

Efter detta kom lunchen. Vi åt faktiskt också det var den korta paus vi fick. Anna Eriksson var jättesnäll och lagade mat åt oss hungriga och kom ut med till skogen åt oss. Tack snälla! Det var mycket uppskattat.

Tomt i lasagneformen

Alla mätta och belåtna

Så var det dags att åka iväg och gå konkurrensspåret. Lite bättre terräng nu så man kunde gå lite säkrare. Greta hade samma "problem" denna gång och ville gå rakt fram i stället för åt höger där vi korsat varandra, men hon löste det till slut. Efter skogen avslutades spåret på ett kalhygge och det var ganska roligt att se att hon blev lite nogrannare när vi kom ut på kalhygget. Och till slutet kom vi också   

Tillbaka till bilen för att sedan återsamlas vid kalhygget och gå igenom helgen lite innan vi slutade.

Alla var jättenöjda och tyckte det varit en intressant helg. Lite smolk i bägaren var det dock då två stycken hoppade av då dom tyckte att dom inte fick ut det dom förväntat sig. Dom hade gärna sett att instruktörern varit med mer vid deras arbete och hjälp till. Så där får jag väl kanske ta på mig att jag inte kollat upp vilken typ av helg det skulle bli. Detta var en helg man fick uppgifter och i gruppen titta kritiskt och positivt på varandra.

Efter avlsutningen åkte jag och Anja upp till klubben för att avlsuta med en promenad. För även om hundarna fått jobba med hjärnan hade det inte blivit mycket motion i helgen. 

Anja fick också med sig Helenas Eddie på promenaden. Till och med solen tittade fram   

Rosie och Dolly vet vad dom ska göra. Greta vill bara ner.

Så var det bara att åka hem igen och "dega" ner sig i TV-fotöljen. Trött och belåen. Greta var det också kan jag säga.

Tjingeling  

Mia